Hypnose – tilstand og metode

Då man talar om hypnos kan man syfta på två olika saker:

• hypnos som metod
• hypnos som tillstånd

 

 

Med hjälp av metoden hypnos kan man komma in i hypnotiska tillstånd.

Om vi börjar med att betrakta hypnos som tillstånd kan vi tänka oss olika nivåer av medvetande. Beroende på vilken eller vilka nivåer vi befinner oss på kan vi komma in i olika tillstånd:

• våra vanliga vaken- eller medvetandetillstånd som bl.a. är präglade av det vi kan kalla konventionellt tänkande
• sömnen som i sig består av olika tillstånd som mindre djup sömn då vi drömmer[1] och djupare sömn då vi vilar och återhämtar oss

 

• de hypnotiska tillstånd som vi passerar genom då vi är på väg från vanlig vakenhet till sömn eller från sömn till vanlig vakenhet. Då är graden av fysisk och mental vakenhet och uppmärksamhet förhöjd inom vissa områden samtidigt som andra är mer av- eller bortkopplade än i vanliga vakna medvetandetillstånd. Men totalt sett är aktivitetsnivån lägre under hypnos jämfört med när vi är i ett vanligt vaket tillstånd.

Även om hypnotiska tillstånd ligger mellan vakenhet och sömn kan de inte reduceras till något som är en blandning av dessa. De är specifika, klart avskiljbara tillstånd[2] som är så positiva att de även kan kallas optimala tillstånd. Du är vid medvetande men du upplever dig själv och världen runt dig på annorlunda sätt än i vanliga vakna tillstånd.

Ibland används begreppet trans som är besläktat med transcendera som betyder att övergå från ett tillstånd till ett annat. Trans kan upplevas negativt om det uppfattas som att man tappar kontrollen och låter sig styras av yttre omständigheter med negativa förtecken. Men det kan även innebära att du befinner dig i ett lyckorus som du försätts i bl.a.

• med hjälp av självhypnos eller meditation
• med heterohypnos d.v.s. med hjälp av en hypnoskunnig coach eller terapeut eller
• då någon annan människa eller något som händer utanför dig påverkar dig positivt, t.ex. då du är förälskad eller då du lyssnar på musik som har en suggestiv påverkan på dig.
I vetenskapliga sammanhang talar man ofta om förändrade medvetandetillstånd för att markera

• att du är vid medvetande, d.v.s. du sover inte och är inte medvetslös men du är i ett annat medvetandetillstånd än de vanliga vakna
• att det rör sig om flera olika men besläktade tillstånd.

Olika metoder framkallar olika tillstånd. I västvärlden intresserar man sig i ökande grad för olika österländska yoga- och meditationstekniker. Sedan långt tillbaka i tiden har man inom många olika kulturer använt transframkallande ritualer som t.ex. s.k. transdans, schamanistiska resor och att gå på glödande kol. Det är uppenbart så att metoder som framkallar olika medvetandetillstånd är präglade av tidsandan och av att de skapats av personer med olika personliga och kulturella erfarenheter.[3]

Det faktum att det rör sig om olika om än besläktade tillstånd komplicerar för hypnosforskningen. Man har till att börja med svårt att komma överens om en enhetlig definition på hypnotiska tillstånd då

• induktionsmetoderna, d.v.s. metoderna för att framkalla dem, skiljer sig åt och beroende på vilken metod man använder kommer man alltså in i olika tillstånd

• människor reagerar olika på samma typ av hypnosinduktioner.

Något förändrade medvetandetillstånd har gemensamt är det vi kan kalla vidgat medvetande, d.v.s. tillstånd där du inser att du förutom en yttre del även och i ännu högre grad består av en inre del, det du vant dig vid att kalla ditt omedvetna eller undermedvetna. Dessutom kan du uppleva det som finns ännu djupare inom dig, det du kan likna vid din kärna eller källa.

Med hjälp av vår metod lär du dig att «observera dig in» i hypnotiska och meditativa tillstånd. Djupt ingrodda automatiserade vanor kan försvinna enbart genom att du lär dig att «observera bort» negativa och andra onödiga tankar som ligger till grund för dem.

Men ju djupare du lär dig att gå desto mer skiljer sig tillstånden åt. I djupa hypnotiska tillstånd kan du på ett mer direkt och specifikt sätt än under lättare hypnos och meditation använda det välbefinnande du uppnår för att påverka och förändra de beteenden du upplever att du behöver förändra.

Använder du dig av hypnosorienterade metoder kan du göra det på olika sätt:

• Med hjälp av bl.a. självhypnostekniker och meditation kan du på egen hand försätta dig i hypnotiska tillstånd och ta dig ut ur dem som du inte kan göra ur sömnen. Anledningen till detta är det som nämndes, att vissa delar av dig är vakna och uppmärksamma, t.o.m. mer än i vanliga vakna medvetandetillstånd.
• Med hjälp av en hypnoskunnig coach och hypnoterapeut kan du låta dig förflyttas in i djupare hypnotiska tillstånd. När du får hjälp utifrån talar vi om heterohypnos.

Många har den uppfattningen att man för att komma i hypnos behöver koncentrera sig på något speciellt, t.ex. att fullständigt slappna av eller att andas på ett särskilt sätt. Men djup fysisk avslappning är inte en förutsättning för att kunna gå in i hypnotiska tillstånd. Du låter din inre del välja vad som gagnar dig bäst, avslappning eller spänning. Du låter delar eller hela kroppen slappna av fullständigt om den vill det, bli tung om den vill det, eller lätt, eller spänd, eller vad den nu helst av allt vill just nu oavsett varför.

Då vi är på väg in i eller har kommit in i hypnotiska tillstånd kan vi uppleva att vår kropp föredrar att bli spänd eller mer spänd än den redan är. Det mesta av den spänning som förekommer är det som regel bra att du kan lösa upp och göra dig av med. När du gör det mår och fungerar du bättre. Men under vissa omständigheter kan det faktiskt vara positivt att spänningen ökar.

Spänning är i grunden något positivt eftersom den i själva verket är detsamma som muskulär aktivitet, som man även kallar muskeltonus, och denna är en förutsättning t.ex. för fysiska rörelser. Ingen spänning – inga rörelser. Spänning kan uppstå eller öka om man under hypnos kommer in i bearbetning av icke-färdigbearbetade upplevelser för att förr eller senare övergå i kroppsrörelser och -reaktioner i samband med att man lär sig reagera på nya mer konstruktiva sätt på händelser man tidigare förträngt.

I allmänhet föredrar kroppen att andas från magen. Du fyller då lungorna nerifrån och uppåt ungefär som du fyller en flaska. Men i princip är det bäst att du låter kroppen bestämma hur den vill andas. När vi upplever att vi låter vår kropp bestämma, vilket vi gör i hypnos, kan den välja att andas på ett oändligt antal olika sätt både då vi är på väg in i hypnotiska tillstånd och då vi kommit in i dem.

I början brukar de flesta föredra att sluta ögonen, men du kan komma lika djupt och vara i hypnos i lika hög grad med ögonen öppna som slutna. I början väljer de flesta att sluta ögonen eftersom det då är lättare att koncentrera sig, men tränar man under en längre tid föredrar man ofta att ha ögonen öppna. Då är det mer krävande att hålla sig kvar i hypnos, men genom att anta och klara en utmaning känner man att man utvecklas.

Det viktiga är att du skapar en upplevelse av att du låter dina ögon göra precis som de själva vill. Detta gäller inte bara om ögonen vill vara öppna eller slutna utan också annat som t.ex. om de vill fixera en punkt framför sig eller föredrar att flytta blicken, låta den vandra mellan olika punkter. Koncentration är något som kanske mer än något annat karaktäriserar hypnos, men du är inte nödvändigtvis som mest koncentrerad när du fixerar en punkt framför dig. Ibland är ögonen mer intresserade av att förflytta blicken mellan olika punkter. Då kan du bli mer koncentrerad av att låta dem göra det i stället för att försöka tvinga dem att göra något de inte vill.

Hypnos handlar alltså om ett speciellt förhållningssätt till det du upplever finns och sker runt dig inne i och utanför kroppen som gör att du mår och fungerar så bra som möjligt. Och detta förhållningssätt inbegriper även de tankar, känslor och föreställningar som kommer i din väg. Du låter dem dyka upp spontant, observerar dem utan att engagera dig eller ingripa.

Vår hypnosmetod, som i ett initialskede går ut på att du koncentrerar dig på att observera, leder till aktiva tillstånd och inte in i en passiv dvala som en del tycks tro. Man kan se koncentration och avslappning som krona och klave på samma mynt, två sidor av samma sak. Ju mer du koncentrerar dig och kopplar på något, t.ex. observatören i dig själv, desto mer kopplar du av eller bort dess motsats d.v.s. operatören i dig, göra-människan, och annat som din inre del där och då anser onödigt.

Jonas Sandberg